Mikael Höglind – Gripsholms Slott

Historiken bakom Gripsholms Slott

Gripsholms slottstorn höjer sig över Mälarens vatten nära småstadsidyllen Mariefred i Strängnäs kommun. Gripsholm är främst känt som Gustav Vasas slott och han grundade slottet år 1537. Här ryms en fyrahundraårig historia. Hertig Karls kammare från 1500-talet och Gustav III:s teater från 1700-talet är några av sevärdheterna. Slottet är idag museum och inrymmer Svenska statens porträttsamling med 1400 porträtt av kända svenskar. Besökaren kan följa porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för samlingen.

På Gripsholm flanerar du på den romantiska Slottsholmen vid Gripsholmsviken eller möter de kungliga hjortarna i naturreservatet Gripsholms hjorthage.

Gripsholms slott vid Mariefred i Södermanland tillhör de kungliga slotten. Sitt namn har det fått efter Bo Jonsson Grip.

Gripsholms slott kom i Gustav Vasas ägo 1526 och 11 år senare, 1537, lät han påbörja bygget av det nuvarande slottet med Henrik von Cöllen som byggmästare. Slottsarkitekt var Jacob Strömholm. Av originalinredningen från denna tid återstår endast ett målat innertak.

Under hertig Karl IX:s tid genomfördes i flera omgångar omfattande byggnadsarbeten. En ny kungsvåning med rikssal, Karl IX:s flygel i förborgen och Hertig Karls kammare som bevarats i original och nästan orörd till våra dagar byggdes.

Hedvig Eleonora (änkedrottning) innehade Gripsholms slott som förläning. Under hennes tid uppfördes på 1690-talet den så kallade Drottningflygeln. Åren 1708-09 byggdes takvåningarna om och slottslängorna fick ny taktäckning. Efter 1715 användes slottet för en viss tid inte längre som kunglig bostad. Några utrymmen kom denna period att tjäna som länsfängelse.

Under Gustav III:s tid inleddes dock en ny storhetsperiod för Gripsholms slott, enligt Wikipedia. Då byggdes och inreddes kavaljersbyggnaden för hovbetjäningen. Drottning Sofia Magdalena lät 1773 inreda en enkel teater i slottet. 1781 fick arkitekten Erik Palmstedt i uppdrag att förvandla denna till en hovteater. 1872 var den nya teatern klar med ny scen och med ett teatermaskineri som möjliggjorde kulissbyten.

År 1889 bildades Gripsholmsföreningen som i etapper 1891-99 lät genomföra omfattande förändringar av slottet efter arkitekten Fredrik Lilljekvists ritningar. Lilljekvist sökte att ta bort alla förändringar sedan år 1600. Detta förhindrade dock inte att Lilljekvist själv lade till nya tillbyggnader. Syftet var att återskapa slottets renässanskaraktär. Den kanske mest omfattande förändringen var en helt ny tredje våning. På inre borggården togs det tegelmålade putset bort och ersattes med ny renässansdekor, fönstren gjordes mindre och ett burspråk byggdes till. Byggandet kritiserades starkt av bland andra Verner von Heidenstam. Under restaureringarna pågick därför en hetsig debatt om förändringarna på Gripsholm och restaureringarna av äldre byggnader i allmänhet. Verner von Heidenstam förkastade de principer som Lilljekvist arbetade efter. Restaureringsarkitekt Helgo Zettervall förkastade förändringarna som historieförfalskning när förändringar som samlats under århundradena ersattes med ”äldre” nymodigheter.

Numera ska föreningen främja Gripsholms slott med dess samlingar samt sprida intresset för slottet. Varje år utser Gripsholmsföreningen en hedervärd svensk person som avporträtteras.

Ursprunget till borgen

På rännarbanan strax framför vindbryggan står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget. Gripsholm var en borg som byggdes av drotsen Bo Jonsson (Grip) på 1370-talet. Han förvärvade då ett antal gårdar i Kärnbo socken som bildade ett gods där han strategiskt byggde en borg i politisk närhet till Stockholm. Till slottet byggdes också ett jungfru Mariakapell vilkas besökare 10 mars 1485 fick avlatsbrev utfärdat i Vatikanen.

Efter Bo Jonssons död såldes egendomen 1404 till drottning Margareta, och förblev kronogods till 1472. Åren 1423-1446 stod emellertid Gripsholms slott i pant hos greven Hans af Ewersten och Nougarten. Fogden under den tiden hette Hartvig Flögh ”en tyrann i Södermanland”, enligt en samtida källa (se nedan). När slottet i samband med Engelbrektsfejden 1434 omringades av en sörmländsk bondehär stod borgen i lågor. Fogden hade anlagt branden och flytt med sina dyrbarheter i båt. Träbyggnaderna som brunnit ner ersattes snart av nya.

Sten Sture den äldre bytte till sig Gripsholm 1472, och han omnämner i brev också ett ”torn”, sannolikt ett kärntorn. Han donerade det tjugo år senare, 1498, till kartusianklostret som grundats där fem år tidigare.

Av den ursprungliga medeltida borgen återstår bara gråstensfasaden till kronköket, som ligger inom förborgen, samt vissa källarutrymmen.

Gustav Vasa övertog godset 1526 efter förhandlingar med munkarna. Vasa lät riva borgen och började med hjälp av byggmästarna Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer uppföra ett slott med byggstart 1537 med syftet att erhålla en försvarsborg mot utländska och inhemska hot. Vasaättens stamborg stod färdig 1545.

Som försvarsborg var slottet redan från början omodernt men den användes ändå under Dackefejden. Kungabarnen inkvarterades då på Gammelgården invid slottet. För att skaffa byggmaterial till slottet lät Gustav Vasa riva Vårfruberga kloster på Fogdön (Strängnäs kommun). Delar av klostermurarna lämnades dock kvar och finns bevarade idag, 3 km öster om Fogdö kyrka.

Efter Gustav Vasas död 1560 började slottet förfalla, men Erik XIV lät slutföra byggandet av förborgen. Erik XIV satte åren 1563-1567 sin bror Johan III och hans fru Katarina Jagellonica i fängelse här. De fick två barn. År 1571 lät kung Johan III fängsla sin bror Erik XIV, med familj, tills Erik 13 juni 1573 flyttades av hertig Karl. Officiellt var anledningen en reparation av taket på slottet. Sannolikt hölls Erik fången i samma rum som använts för Johan. Det är inte osannolikt att Erik satt i det lilla rummet i fängelsetornet som kallades ”konung Eriks kammare”.

Slottet har sedan dess genomgått betydande förändringar. Den första förändringen genomfördes redan i slutet av 1500-talet av Gustav Vasas son hertig Karl (Karl IX).

Fakta
Byggår: byggstart 1537
Besöksadress: Mariefred
Slottsarkitekt: Jacob Strömholm
Byggmästare: Henrik von Cöllen
Disponeras av: Hennes Majestät Konungen
Hyresgäster: Röda Korset, Museiföreningen Östra Södermanland Järnväg, AB Åkers Styckebruk, Privatbostäder
Förvaltare: Mikael Sackleen, Statens fastighetsverk

Källa: Wikipedia, Statens fastighetsverk och Kungahuset

Foto: Wikimedia Commons

Filmsnutt från Gripsholm. Musiken är pålagd från ett bibliotek på YouTube och den får användas som ”filmmusik”. Mikael Höglind